Arvet som krigsveteranerna vill föra vidare är självuppoffring, uthållighet, omsorg om de närmaste, pliktkänsla och tro på framtiden.

Traditionsföreningen Eklövet - Tammenlehvän perinneliitto

I slutet av maj 2010 fanns 23 sammanslutningar anslutna till Eklövet som bildades 2003. Dess ursprungliga medlemmar var Krigsinvalidernas brödraförbund, Krigsveteranförbundet, och Frontkvinnornas förbund. Den nationella Veteranernas dag infördes i Torneå 2005.

Syftet är att förvalta och vårda finska krigsveteranernas traditioner från krigen 1939-1945  genom konkreta manifestationer i det finländska samhället, sådana som är viktiga och minnesvärda årtionden senare. Eklövet vill hitta traditionens yttringar och upprätthålla kontinuiteten i ansvaret. Eklövets uppdrag är att föra samman grupper som är intresserade, villiga och kapabla att delta i avsikt att främja traditionen och hålla den levande.

Arbetsgrupperna kan kartlägga traditioner inom Veteranernas dag, andra helgdagar, skola mm, och lämna förslag till styrelsen i Eklövet. För att behålla och vidareföra traditionen stöder Eklövet forskning.

Vad jag förstår arbetar man här med en mycket viktigt sak, dvs. värdegrunden i det finska samhället. Vad man vill föra vidare till nästa generation.

helsinki perinneliitto tammenlehv

I januari 2011 besökte den Svenska arbetsgruppen "En dag för krigens barn" och Pertti Kavén Tammenlehvä/Ekbladet i Helsingfors och dess ordförandeAura-Komppi-Tommola.

Krigets barn

En av arbetsgrupperna i Eklövet är krigets barn. Gruppen består av flera förbund: 

De evakuerade barnen grundades 2002. Uppskattningsvis finns ca 200 000 av dem i livet som evakuerades från Karelen, Petsamo, Salla och Lappland. Man vill medvetandegöra känslominnen och konstaterar att självkänslan verkar vara skadad och identiteten försvagad hos en del av dem som evakuerades. Idag finns en speciell dag för de evakuerade barnen.

Det finns många kända författare som skrivit i ämnet, den kanske mest kända är Eeva Kilpi.

Civila veteraner från forstsättningskriget representerar dem som drabbades av de ryska partisanernas framfart. Sammanslutningen har idag ca 400 medlemmar. Riksdagen i Finland klubbade igenom 2003 ett engångsbelopp på 1500 euro för partisanernas offer. De unga pojkar som ingick i gruppen erbjöds att kostnadsfritt  ta del av veteranernas rekreation.

Även här är tanken att bryta tystnaden av krigets omänskliga lidande och de trauman det lämnade efter sig. Det finns litteratur men det mesta på finska.

De tyska soldaternas barn är en tredje förening. Det fanns ca 200 000 tyska soldater i Finland. Många tyska soldater stannade i Nordfinland i ca fyra år och knöt band med finska kvinnor. Idag försöker föreningen hjälpa barn till dessa föräldrar att finna sina rötter, bland annat i Tyskland. Men bland tyska soldaterna fanns även många även från andra nationaliteter. Föreningen samarbetar med liknande sammanslutningar i Norge, Danmark och Tyskland.

Tystnaden har även här brutits. De efterkommande generationerna behöver veta vilka trauman kriget lämnat efter sig i känslolivet.

De civila krigsfångarna är de som bodde nära gränsen till Öst hann inte evakueras under vinterkriget kunde varken få information eller möjligheter till transport. Antagligen blev ca 2000 åldringar och barn kvar och fick klara sig själv.  Dessa länge glömda evakuerade var fångar först i sina egna byar innan de fördes vidare till den sovjetiska sidan. Finnarna placerades i två olika fångläger. Kyla, hunger och sjukdomar drabbade dem hårt. När freden kom 1940 förhandlade man om fångarna, och de flesta återvände till Finland. På 1970-talet definierade man dem som varit tillfångatagna som krigsinvalider, med tillhörande rättigheter. Alla fick dock inte denna status.

Sotaorvot - krigsvärnlösa. I krigen 1939-1945 stupade ca 90 000 män. De lämnade omkring 30 000 krigsänkor efter sig men man har aldrig räknat antalet de barn som blev föräldrarlösa.. Man antar att de var 55 000 - 60 000 barn. Man antar också att omkring 40 000 är i livet idag. Krigsvärnlösa började organisera sig 1999, de har idag cirka 27 föreningar i Finland. Förbundet startade en  kartläggning av de värnlösa under 2009. Av KOL:s (Kaatuneitten omaisten liitto/De Stupade Anhörigas Förbund) 6600 medlemmar är cirka 6000 värnlösa.

Krigsbarnen i Kemi bildade den första föreningen 1991. Centralförbundet för krigsbarnsföreningar i Finland bildades 1997. Centralförbundet har 18 lokala föreningar med ca 2000 medlemmar.

Idag finns hundratals böcker om finska krigsbarn.

De Finska krigsbarnen i Sverige med sina sex lokalföreningar och ca 900 medlemmar är inte medlemmar i sammanslutningen Krigets barn i Eklöven.  Borde vi vara med?

Sinikka Ortmark Stymne

www.tammenlehva.fi

Senast uppdaterad ( 2011-08-28 09:24 )